dess förbytande i en Koppskatt[1]. Då Preussen, efter freden i Tilsit, sökte vinna ny gestalt och nya krafter, undergick äfven dess skatteväsen en genomgripande förändring. Genom Edictet af den 28 Oct. 1810 über die neuen Konsumtions und Luxussteuern[2] påbjöds bland andra allmänna förbrukningsskatter en ny Qvarntull öfver hela riket. Redan långt förut var en sådan införd i Städerna i största delen af Preussiske Staten. Dess utsträckande till Landet blef nu åtföljdt af så mycket missnöje och underslef, att Regeringen fann för godt att lyssna till några ansedda och välmenande godsegares förslag, och redan genom Edictet af den 7 Sept. 1811 (Ferneweite Edikt über die Finanzen des Staats und das Abgaben-System[3]) afskaffades den på landsbygden, dit äfven småstäder räknades. I stället infördes der en Koppskatt, att af personer öfver 12 år, af alla stånd och till lika belopp erläggas. Sedan Preussen efter 1815 återvunnit en stadgad fred, blef det möjligt, att med hopp om framgång söka återställa jemnvigten mellan statens inkomster och utgifter, hvilken under de föregående krigsåren alldeles gått förlorad. Med hela Skatteväsendet skedde en stor omskapning. 1818 och 1819 ordnades Gränstull- och indirecta Skatteväsendet till likhet öfver hela riket, och genom lagarne af den 30 Maj 1820[4] skedde detsamma med
- ↑ Jfr. v. Hogendorp, a. st. 1. del. sid. 133, 134; II. 54, 55; v. Malchus, a. st. sid. 326.
- ↑ Detta edict finnes förmodligen hos F. G. Schimmelfennig, Die Preussischen indirekten Steuern, 1837; men till detta arbete hafve vi ej kunnat förskaffa oss tillgång. Äfven Wiederhold, a. st., torde omnämna det.
- ↑ Några stycken af detta edict äro anförda af F. G. Schimmelfennig, Die Preussischen direkten Steuern, 2:te gänzlich umgearbeitete Auflage, Potsdam 1843, I. del. sid. 2.
- ↑ Dessa voro: ”Gesetz über Einrichtung des Abgabenwesens (Schimmelfennig, Die Preuss. dir. Steuern, I. del. sid. 4); — wegen Einführung einer
