Die Lehre vom Steuerwesen hat grosse und eigenthümliche Schwierigkeiten und schliesst mehrere Streitfragen in sich, über die man noch sehr getheilter Meinung ist. In Ansehung der Capitalsteuer insbesondere scheint eine Vereinigung nicht nahe zu sein, doch werden so wohl die Gegner als die Vertheidiger darin übereinstimmen, dass eine neue Untersuchung dieses Gegenstandes nicht überflüssig war.
Dessa Raus ord om Capital-skatt hoppas vi äfven kunna ega tillämplighet på ämnet för denna afhandling. Den Capitations-afgift, som under namn af Mantalspenningar utgår, har i sednare tider varit föremål för mycken uppmärksamhet och delade tankar. Vid 1823 års riksdag väckte Stats-Utskottet fråga om denna skatts bringande till lika belopp öfver hela riket.[1] För att bereda sig tillfälle att härom med behörig kännedom besluta, anhöllo Riksens Ständer att Kongl. Maj:t ville innan nästa riksdag låta anställa undersökning om Mantalspenningarnes olika belopp, orsakerna dertill och andra dermed sammanhängande frågor[2]. En dylik undersökning verkställdes äfven genom Kammar-Collegium, Stats-Contoret, Öfver-Ståthållare-Embetet och samtlige
- ↑ Se Stats-Utskottets utlåtande d. 28 April 1823, N:o 129, angående någre, vid Förslaget om Inkomsternes beräkning, förekomne frågor (tr. i Bihang till Riks-Ståndens Protocoll 1823, 4:de Saml. 1. del. sid. 707, f.); samma Utskotts utlåtande N:o 279 (svar på återremiss; tr. a. st. II. del. sid. 1688).
- ↑ Expeditions-Utskottets förslag till underd. skrifvelse N:o 160 (tr. i Bihang till Riks-Ståndens Protocoll 1823, 10:de Saml. sid. 403, f.)
