Sida:Juel Om Mantalspenningarne del 2.djvu/14

44

i sammanhang med vårt ämne och kan tjena till dess upplysning ^[1],

Utom de nyssnämnde tvenne slagen af qvarnar omtalar Riksdagsbeslutet ännu trenne andra. Bäckeqvarnarnes egentliga beskaffenhet synes af benämningen. De urskiljas äfven genom den följd af deras belägenhet, att de blott höst och vår, då vattentillgången var ymnig, kunde gå. Dock torde man i allmänhet, såsom ock är fallet uti ifrågavarande riksdagsbeslut, ej uteslutande hafva gjort afseende på den i deras namn liggande bestämningen, utan nyttjat ordet, att dermed beteckna sådana mindre qvarnar, som med ett gemensamt, uttrycksfullt namn ofta kallades Småqvarnar^[2]. Med afseende på sitt byggnadssätt kallas dessa qvarnar äfven ofta Fotqvarnar, Enfota qvarnar, Fotviskor. Sådana begagnas ännu icke sällan och äro af en högst enkel inrättning, utan utvexling. Omkring foten af den

↑ Qvarnarnes och förmalningsnäringens historia i vårt land är ganska invecklad. Olikheten i olika landsorter och under olika tider; okunnighet härom och om Författningars rätta mening samt deraf äfven inom lagstiftningen förorsakad förvirring; sammanhanget med den öfriga kamerella lagstiftningen m. fl. omständigheter göra detta ämne ganska svårt att utreda. Hvad vi derom här kunne anföra, kan ej vara annat än ganska ofullständigt. Vi hänvise för öfrigt till v. Bonsdorff, a. st. sid. 260, f.; — L. G. Rabenius, Kam. Lagfar. §. 25, 112, 127; — Förslag till allmän Civillag; Motiver, Stockholm 1837, sid. 151, f.
↑ Ibland de i Kammar-Collegii Archiv förvarade ”Klagemål och Besväringer” mot Fogdarne, finnes en bok, innehållande förteckning öfver de besvär öfver Fogdarne i flere landskap, som under en resa bokens författare fått ”att veta och bespöria.” Deri står på ett ställe: ”Her Epte fölier bescripna små beckia quernar szom En Nw bruchas wdi wplandh The skole Nw wara lagdhe för Skatt eller affradh och ther skole Nw fowgtherne sware med sin rekenskap anno 62.” (1562). Sedan följer uppräkningen af ”små querner,” t. ex. ”Itm i Bälinge Sochn små querner — 10;” i kanten står tecknadt: ”Fotaquernar.”

[1] Qvarnarnes och förmalningsnäringens historia i vårt land är ganska invecklad. Olikheten i olika landsorter och under olika tider; okunnighet härom och om Författningars rätta mening samt deraf äfven inom lagstiftningen förorsakad förvirring; sammanhanget med den öfriga kamerella lagstiftningen m. fl. omständigheter göra detta ämne ganska svårt att utreda. Hvad vi derom här kunne anföra, kan ej vara annat än ganska ofullständigt. Vi hänvise för öfrigt till v. Bonsdorff, a. st. sid. 260, f.; — L. G. Rabenius, Kam. Lagfar. §. 25, 112, 127; — Förslag till allmän Civillag; Motiver, Stockholm 1837, sid. 151, f.

[2] Ibland de i Kammar-Collegii Archiv förvarade ”Klagemål och Besväringer” mot Fogdarne, finnes en bok, innehållande förteckning öfver de besvär öfver Fogdarne i flere landskap, som under en resa bokens författare fått ”att veta och bespöria.” Deri står på ett ställe: ”Her Epte fölier bescripna små beckia quernar szom En Nw bruchas wdi wplandh The skole Nw wara lagdhe för Skatt eller affradh och ther skole Nw fowgtherne sware med sin rekenskap anno 62.” (1562). Sedan följer uppräkningen af ”små querner,” t. ex. ”Itm i Bälinge Sochn små querner — 10;” i kanten står tecknadt: ”Fotaquernar.”

[1]

[2]