― 33 ―
åt fjärden nog mycket. Hagtornbuskar hade uppspirat ur själfva stenramlet vid åkertäppan, och stället
såg riktigt frodigt och fylligt ut.
Inne i stugan låg far i skjortärmarna på sängen med långpipan i munnen. Mor stökade med löfruskor, häggblommor och oxlägg.
Gubben Frisk stödde sig på armbågen och såg på klockan.
― Vi ha midsommarsqvällen inne i rappet, mor, sade han med en ton, som om han på timmen hade att lyfta ett arf.
― Jaa, svarade gumman, i det hon trädde den sista rönnqvisten i mursköran. ― Ja vist, ja! Stugan borde vara tillräckligt klädd nu, far! Och du skulle se in i kammaren sen!
― Menar det alt skall vara bra, biföll gubben. Tror inte, han borde dröja länge. Qvick bris och vestsydvest. Vore bäst kanske att få ut rosket bara. Det var också i god tid som stugan blef i ordning, ty en stor hvitmålad slup med svällande segel och fullsatt med flaggor skar just om udden. En sirlig lof ännu, en behagfull knyck i den koketta riggen, och sakta som en svan sam slupen i hamn vid bryggan.
