Den här sidan har korrekturlästs
Sorgens välde.
Ofta hörde jag en lärka sjunga
Förr i vårens soligt varma dar,
Upp i rymden, der på lätta vingar
Höjd den ofvan menskans sorger var.
Förr i vårens soligt varma dar,
Upp i rymden, der på lätta vingar
Höjd den ofvan menskans sorger var.
Sällsam ljöd den sången i mitt öra,
Der jag lekfull öfver fälten sprang,
Hördes som en sorgens bittra klagan,
Utan magt att fägna, utan klang.
Der jag lekfull öfver fälten sprang,
Hördes som en sorgens bittra klagan,
Utan magt att fägna, utan klang.
