Sida:Julkalender 01 12 1889.pdf/37

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Det hundraåriga minnet
Af frihetens ädla strid
Står upp ― och välden och makter
Då blekna af skräck dervid.

Och der, hvar fordom Bastiljen
Stod omhvärfd af rök och brand,
Ses frihetens genius trona
Med höjd trikolor i sin hand.

Den vinkar frän bronspiedestalen
Med fanan kring verlden ut:
„Bastiljen är nederbruten,
Tyrannernas välde är slut!“

Men ack, gudinnan är gjuten
I brons, och hon kan ej se,
Hur folken vändas och qvida
Ännu i förtryckets ve.

Hon hör ej, hur vapnen skramla
Ännu på gator och torg,
Ser ej, hur kanoner gjutas
Att sprida ruin och sorg,

33