Sida:Julkalender 01 12 1889.pdf/69

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Vårdröm.


Hon skyndat från stadens hvimmel
Med pysen så frisk och glad
Att njuta af klarblå himmel,
Af blomdoft och gröna blad.

Hon kysser den fagre lille,
Som icke kan stilla bli;
Den vackraste fjäril ville
Han gerna få fatt uti.

Och medan en stund hon hvilar
Och ser uppå barnets lek,
En spörjande tanke ilar
Långt hän ifrån stundens smek.

3
65