Sida:Julkalender 01 12 1889.pdf/89

Sparfven.

(Suonio).

Om lärkans ton jag hade
Och näktergalens röst,
I sångens jubel lade
Jag känslan i mitt bröst.

Att Finlands skönhet prisa
Jag höjde då min sång
Och qvittrade min visa
All sommardagen lång.

Och om min vinge räckte
Allt upp till himlens zon,
Min flygt jag arla sträckte
Till Skaparns högsta tron.

När se’n hans vishet tänder
De milda himlaljus,
Jag satt på jordens stränder
Och sjöng om Fadrens hus. ―

85