Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
O, ditt namn jag ville rista in i guld och ädelsten,
Men din bild den skall sig spegla i mitt hjertas djup allen’.
Men din bild den skall sig spegla i mitt hjertas djup allen’.
Nu for all din godhet tacka vill jag och ditt tålamod;
Fastän ofta nog jag felat, var du städs mig huld och god.
Fastän ofta nog jag felat, var du städs mig huld och god.
O, låt ej min ovän draga dig, du ljufva, från mitt bröst,
Ej de onda, skarpa tungor röfva bort min enda tröst.
Ej de onda, skarpa tungor röfva bort min enda tröst.
Gud skall nog min farkost leda åter hit till hemmets strand,
Gud skall sist oss nog förena, om vi älska blott hvar ann.
Gud skall sist oss nog förena, om vi älska blott hvar ann.
Skulle någon önska veta hvem som visan diktat har:
Det en ensam, värnlös gosse, en olycklig yngling var.
Det en ensam, värnlös gosse, en olycklig yngling var.
89
