Sida:Julkalender 01 12 1889.pdf/94

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Slutsång.

(Oksanen).

I bedjen mig att sjunga mer,
Att stämma än en visa opp;
I sägen: solen åter ler,
Så sjung den nya vårens hopp!

Men ack, ej samma vår det är,
Som väckte toner i mitt bröst;
Min barm ej flere sånger bär.
Ej kan jag höja mer min röst.

I veten, när ur musslans hus
En liten perla stiger skär
Och glimmar klar i solens ljus,
Dess skimmer musslans tårar är.

Så ock i sångarhjertats qval
De fagra sånger ha sitt hem,
Och sorgetårar utan tal
I dagens ljus ha bringat dem.

90