Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
15
Tecknat i ljus sitt spår på den glödande kinden och fallit.
Sådant såg, då hon kom i sin glädje, den vänliga flickan,
Anande snart att åter en storm de dyra i hemmet
Skakat och stört; för en stund den tycktes lugnad allenast.
Tala tordes hon ej, knappt helsa. I bäfvande tystnad
Löste hon kappan, blottade ljuft sitt lockiga hufvud,
Ordnade drägten och smög till systrens den älskades sida.
Men med en suck omsider begynte den ädla Majorskan:
«Kom, Augusta, och se jultidningar, läs hvad oss posten
Hemtade nyss. O låge din arma moder i grafven!
Slagen är furstens corps, der din svåger tjente, förlorad,
Kringränd, fången till slut; blott få undkommit förderfvet.»
