Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Möter din man, då han kommer med hufvudet fullt af Turkinnor.
Ler du? Välan, le, le, men akta dig! vet Orienten
Är ej ett vildland; känslor af eld, svartblixtrande ögon,
Svärmande tjusning finner man der och himlar på jorden.
Läs ett stycke i Moore, eller Irving, läs om Alhambra,
O, och ditt hjerta drömmer ej mer om blod och om bojor,
Fruktar väl snarare blott, att den älskade, rusig af fröjder,
Glömmer sitt hem och sin lilla bedröfvade blomma i norden.
Se, om du lofvar förgäta en stund ditt bekymmer och lyssna,
Läser jag sakta en sång, som diktats med tankar på Adolf;
Kalla den blott ej svärmande, så, om fången han blefve,
Skulle det hända; i allt är Österland och är sanning.»
Sade och vecklade opp ett fint bref papper, med omsorg
