Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Skyddadt och slutet ihop, och hon rodnade lätt och begynte:
Bud på bud seraljen hinna,
Harems ljufva herrskarinna
Får ej slumra mer.
Bref har kommit från Sultanen:
«Skynda, Seidi, på altanen,
Sultaninna,
Jag en fest dig ger.»
Följd af tjusningen och våren,
Re’n ur famnen af Bosporen
Morgonsolen hann;
Mera skön dock, säger sången,
Mera strålfull, på balkongen,
I juveler,
Harems stjerna brann.
Och dess milda öga skickar
Öfver nejden sina blickar;
Det är festens stund.
Menskoskaror hvimla, blandas,
