Den här sidan har korrekturlästs
§ §
141
Sång 10.
»Kvinnor gärna här må tveka,
Tölpar verket halvgjort lämna,
Ej en man, om även sämre,
Om ock svagare han vore!»
Plats han söker för sin ässja,
Rum att breda ut sin blåsbälg,
Uppå markerna därborta
Invid Pohjas åkerändor.
Söker en dag, söker tvenne,
300. Men uppå den tredje dagen
Finner han ett gråsprängt stenblock,
Råkar på en hop av klippor,
Här sig smeden slutligt ställer,
Hamrarn hit sin eld förlägger:
En dag bälgarna han reder,
Bygger ässjan på den andra.
Därpå smeden Ilmarinen,
Den evärdelige hamrarn,
Driver ämnena i elden,
310. Smedjestoffet i sin ässja,
Tager trälar till att pusta,
Män med halv manskraft att fläkta.
Trälarna, de pusta ivrigt,
Draga bälgen oförtrutet,
Under trenne sommardagar,
Under trenne sommarnätter;
Stenar under deras hälar,
Klippor under tårna växte.
Men uppå den nästa dagen
320. Själve smeden Ilmarinen
Tölpar verket halvgjort lämna,
Ej en man, om även sämre,
Om ock svagare han vore!»
Plats han söker för sin ässja,
Rum att breda ut sin blåsbälg,
Uppå markerna därborta
Invid Pohjas åkerändor.
Söker en dag, söker tvenne,
300. Men uppå den tredje dagen
Finner han ett gråsprängt stenblock,
Råkar på en hop av klippor,
Här sig smeden slutligt ställer,
Hamrarn hit sin eld förlägger:
En dag bälgarna han reder,
Bygger ässjan på den andra.
Därpå smeden Ilmarinen,
Den evärdelige hamrarn,
Driver ämnena i elden,
310. Smedjestoffet i sin ässja,
Tager trälar till att pusta,
Män med halv manskraft att fläkta.
Trälarna, de pusta ivrigt,
Draga bälgen oförtrutet,
Under trenne sommardagar,
Under trenne sommarnätter;
Stenar under deras hälar,
Klippor under tårna växte.
Men uppå den nästa dagen
320. Själve smeden Ilmarinen
