Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/172

Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

162


Sång 12.

Och med händerna i askan,
Emot härdens heta hällar.»
 Sade muntre Lemminkäinen:
»Trollmän förr mig sökt besvärja,
Ormar nog mig sökt förhäxa;
Trenne lapska män försökte
Mig en sommarnatt besvärja,
Nakna, på ett jordfast stenblock,
Utan bälten, utan kläder,
150. Utan någon trolldomsbindel;
Men ej mer av mig de vunno,
Mer de leda icke fingo,
Än från sten en yxa täljer,
Navaren från klippan löser,
Välten från den glatta isen,
Tuoni ur den tomma stugan.
 »Hotat hade de med annat,
Annan blev dock sakens utgång:
Mig de hade ämnat lägga,
160. Hotat att mig tröttad sträcka
Som en spång på sanka kärret,
Som en planka över pölen,
Sänka mig i dyn till hakan,
Och med skägget uti smutsen.
Men jag var en man, om någon,
Blev ej mycket brydd av detta;
Själv jag började att trolla,
Företog mig att besvärja;
Varje trollkarl och hans pilar,
170. Varje skytt med sina vapen,