Den här sidan har korrekturlästs
§ §
174
Sång 12.
Här han sporde över tröskeln,
320. Bakom farstukvistens stolpe:
»Finns måhända här i gården
Den min fåles bröstrem löste,
Mina fimmerstänger sänkte,
Lokan ur dess spänning toge?»
Svarade ett barn på golvet,
Liten pilt från trappan talte:
»Icke finnes här i gården
Den din fåles bröstrem löser,
Dina fimmerstänger sänker,
330. Lokan ur dess spänning tager.»
Ängslig var ej Lemminkäinen,
Slog sin raska häst med spöet,
Med den pärlbesatta snärten,
Åkte fram med gny och buller,
Långs den väg, som framgick mellerst,
Till den mellersta bland gårdar;
Här han sporde över tröskeln,
Frågade vid farstukvisten:
»Finnes kanske här i gården
340. Den som mina tömmar toge,
Den som hästens bröstrem löste
Och dess rede kunde öppna?»
Invid härden skrek en gumma,
Närmast hälln, med trätsam tunga:
»Här nog finnes uti gården
Den som dina tömmar tager,
Den som hästens bröstrem löser,
Sänker dina fimmerstänger:
320. Bakom farstukvistens stolpe:
»Finns måhända här i gården
Den min fåles bröstrem löste,
Mina fimmerstänger sänkte,
Lokan ur dess spänning toge?»
Svarade ett barn på golvet,
Liten pilt från trappan talte:
»Icke finnes här i gården
Den din fåles bröstrem löser,
Dina fimmerstänger sänker,
330. Lokan ur dess spänning tager.»
Ängslig var ej Lemminkäinen,
Slog sin raska häst med spöet,
Med den pärlbesatta snärten,
Åkte fram med gny och buller,
Långs den väg, som framgick mellerst,
Till den mellersta bland gårdar;
Här han sporde över tröskeln,
Frågade vid farstukvisten:
»Finnes kanske här i gården
340. Den som mina tömmar toge,
Den som hästens bröstrem löste
Och dess rede kunde öppna?»
Invid härden skrek en gumma,
Närmast hälln, med trätsam tunga:
»Här nog finnes uti gården
Den som dina tömmar tager,
Den som hästens bröstrem löser,
Sänker dina fimmerstänger:
