Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/22

Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

18


Sång 1.


Och sitt fängsels port han öppnar
320. Med det ej benämnda fingret,
Läste upp det hårda låset
Med en tå på vänstra foten,
Föll på händerna från tröskeln,
Ner på knä från farstudörren;
Sjönk i havet huvudstupa,
I dess våg med öppna händer;
Kvar i vattnets våld förblev han,
Hjälten uti havets böljor.
 Här i fem års tid han kringdrevs,
330. Uti fem år, uti sex år,
Uti sju års tid, i åtta.
På en fjärd han stannar slutligt,
Stannar vid en namnlös udde,
På ett fastland, obevuxet.
 Här på knä han upp sig svängde,
Höjde sig på sina armar,
Uppsteg nu att månen skåda,
Att åt solens ljus sig fröjda,
Att betrakta Karlavagnen
340. Och beskåda himlens stjärnor.
 Så blev Väinö bragt till världen,
Så den store sångarn föddes
Av sin höga fostrarinna,
Utav Ilmatar, sin moder.