Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/23

Den här sidan har korrekturlästs
 ANDRA SÅNGEN.

 Väinämöinen nu sig höjde
Upp i land med bägge händer
Ute på en ö i havet,
På dess obevuxna marker.
Många år han sedan dröjde,
Levde långa tider framåt
På den ej benämnda holmen,
På dess obevuxna marker.
 Eftersinnar, överlägger,
10. Bär en tanke i sitt huvud:
»Vem skall här befrukta jorden,
Frön utöver fälten sprida?»
 Pellervoinen, åkerns ättling,
Sampsa, han den unge gossen,
Kommer att befrukta jorden,
Sprider frön utöver fälten.
Ut han strör sin sådd med iver
Över fälten, över kärren,
Över öppna svedjemarker,
20. Över stenuppfyllda ställen.
Tallar sådde han på höjder,