Den här sidan har korrekturlästs
§ §
250
Sång 17.
Från det grus, som rörs i virvlar,
Från den lösa sand, som gnisslar,
Från låglänta, sanka dälder,
Från de kärr, där mossa saknas,
Från den löst uppsvällda gungflyn
Och från källor, vilka sorla,
Ifrån Metsä-Hiisis håla,
Ifrån fem bergstoppars klyftor,
Ifrån kopparbergets hjässa,
210. Från det malmuppfyllda fjället,
Ifrån granar, vilka susa,
Furor, som för vinden brusa,
Från en murken martalls krona,
Från i toppen ruttna tallar,
Från den trakt, där rävar skrika,
Från den mo, där älgar jagas,
Ifrån björnens stenrösgrotta,
Från dess håla mellan klippor,
Från det fjärran Pohjas gränser,
220. Från det vida Lapplands marker,
Ifrån sveder utan lövskott,
Från ännu ej plöjda marker,
Ifrån krigets vida sträckor,
Från de fält, där männer kämpa,
Från det vissna gräs som prasslar,
Från det varma blod, som ryker,
Från det vida havets fjärdar,
Från dess stora, öppna sträckor,
Från havsbottnens svarta gyttja,
230. Från ett djup av tusen famnar,
Från den lösa sand, som gnisslar,
Från låglänta, sanka dälder,
Från de kärr, där mossa saknas,
Från den löst uppsvällda gungflyn
Och från källor, vilka sorla,
Ifrån Metsä-Hiisis håla,
Ifrån fem bergstoppars klyftor,
Ifrån kopparbergets hjässa,
210. Från det malmuppfyllda fjället,
Ifrån granar, vilka susa,
Furor, som för vinden brusa,
Från en murken martalls krona,
Från i toppen ruttna tallar,
Från den trakt, där rävar skrika,
Från den mo, där älgar jagas,
Ifrån björnens stenrösgrotta,
Från dess håla mellan klippor,
Från det fjärran Pohjas gränser,
220. Från det vida Lapplands marker,
Ifrån sveder utan lövskott,
Från ännu ej plöjda marker,
Ifrån krigets vida sträckor,
Från de fält, där männer kämpa,
Från det vissna gräs som prasslar,
Från det varma blod, som ryker,
Från det vida havets fjärdar,
Från dess stora, öppna sträckor,
Från havsbottnens svarta gyttja,
230. Från ett djup av tusen famnar,
