Den här sidan har korrekturlästs
§ §
288
Sång 18.
Utav bitar ur min slända,
Utav stycken ur mitt skäktträd?»
Sade gamle Väinämöinen,
Yttrade och gav till gensvar:
»Jag ett präktigt skepp har timrat,
Byggt en farkost stark och väldig,
Som är säker uti stormar,
Som i motvind, fast och stadig,
Skjuter fram igenom vågen,
690. Höjer sig på vattnets ryggar,
Stiger lätt, liksom en bubbla,
Glider fram, liksom ett näckblad
Över fjärdarna i Pohja,
Över skumbetäckta böljor.»
Men den sköna Pohja-dottern
Tog till orda då och sade:
»Sjömän vill jag icke prisa,
Hjältar, som på vågen styra;
Havets stormar rubba sinnet,
700. Vårens vindar skada hjärnan.
Icke torde dig jag följa,
Och jag följer icke heller,
Som din egen vän för evigt,
Som en duva vid din sida,
Att ditt viloläger reda,
Att din huvudkudde ordna.»
Utav stycken ur mitt skäktträd?»
Sade gamle Väinämöinen,
Yttrade och gav till gensvar:
»Jag ett präktigt skepp har timrat,
Byggt en farkost stark och väldig,
Som är säker uti stormar,
Som i motvind, fast och stadig,
Skjuter fram igenom vågen,
690. Höjer sig på vattnets ryggar,
Stiger lätt, liksom en bubbla,
Glider fram, liksom ett näckblad
Över fjärdarna i Pohja,
Över skumbetäckta böljor.»
Men den sköna Pohja-dottern
Tog till orda då och sade:
»Sjömän vill jag icke prisa,
Hjältar, som på vågen styra;
Havets stormar rubba sinnet,
700. Vårens vindar skada hjärnan.
Icke torde dig jag följa,
Och jag följer icke heller,
Som din egen vän för evigt,
Som en duva vid din sida,
Att ditt viloläger reda,
Att din huvudkudde ordna.»
