Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/313

Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

309


Sång 20.
Bland den ungdom, som då uppgick,
Icke ens bland äldre männer.
 Kom till slut en åldrig främling,
Virokannas från Karelen,
Han sig yttrade och sade:
»Vänta, vänta, arma oxe,
När jag kommer med min klubba,
När jag slår ett slag med stången,
Arma djur, emot din skalle,
60. Lär du ej en annan sommar
Svänga särdeles på nosen,
Höja på ditt tjocka tryne
Här på dessa åkerrenar,
Invid Sariola-sundet!»
 Gubben sig till slakt förfogar,
Virokannas går att hugga,
Palvoinen att oxen fälla;
Oxen svänger på sitt huvud
Och dess svarta ögon blänga:
70. Gubben upp i granen flyktar,
Virokannas in i snåret,
Palvoinen i videt hoppar.
 Efter slaktare man sökte,
Karl att stora oxen fälla,
Från Karelens sköna bygder,
Suomis vida landamären,
Sökte från det svaga Ryssland,
Från det stolta Svealandet,
Lapplands vittutsträckta gränser,
80. Turjas trollkonstrika trakter,