Den här sidan har korrekturlästs
§ §
330
Sång 21.
Mågen åker in på gården,
In på gården brudgumsföljet,
Själv är mågen mitt i hopen,
Mitt ibland det goda folket,
Icke just ibland de främsta,
Icke bland de allra sista.
»Ut I gossar, ut I kämpar,
Ut de längsta män på gården,
För att varje bröstrem lösa,
60. För att öppna varje draglänk,
Stängerna till marken sänka,
Föra mågen in i stugan!»
Mågens svarta fåle springer,
Slängande den granna släden,
Av och an kring bröllopsgarden;
Sade Pohjolas värdinna:
»Träl, som tjänar mot betalning,
Bäste legodräng i bygden!
Fasttag mågens unga fåle,
70. Hingsten där med bläs i pannan,
Lös den ur dess kopparrede,
Ur dess tennbeprydda bröstrem,
Ur dess vackra dyra dragrem,
Ur dess loka, gjord av vide;
Så du mågens hingst må föra,
Med försiktighet den leda
Vid dess silkessnodda tömmar,
Vid den silverprydda grimman
Ut, att vältra sig på fältet,
80. På vår mjuka, jämna gårdsplan,
In på gården brudgumsföljet,
Själv är mågen mitt i hopen,
Mitt ibland det goda folket,
Icke just ibland de främsta,
Icke bland de allra sista.
»Ut I gossar, ut I kämpar,
Ut de längsta män på gården,
För att varje bröstrem lösa,
60. För att öppna varje draglänk,
Stängerna till marken sänka,
Föra mågen in i stugan!»
Mågens svarta fåle springer,
Slängande den granna släden,
Av och an kring bröllopsgarden;
Sade Pohjolas värdinna:
»Träl, som tjänar mot betalning,
Bäste legodräng i bygden!
Fasttag mågens unga fåle,
70. Hingsten där med bläs i pannan,
Lös den ur dess kopparrede,
Ur dess tennbeprydda bröstrem,
Ur dess vackra dyra dragrem,
Ur dess loka, gjord av vide;
Så du mågens hingst må föra,
Med försiktighet den leda
Vid dess silkessnodda tömmar,
Vid den silverprydda grimman
Ut, att vältra sig på fältet,
80. På vår mjuka, jämna gårdsplan,
