Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/335

Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

331


Sång 21.
I dess tunna, färska snöbädd,
På den rena, vita marken!
 »Vattna mågens unga fåle
I den närbelägna källan,
Vilken oupphörligt flödar,
Kväller fram med söta vågor
Vid den gyllne granens rötter,
Under tallens rika krona!
»Giv åt mågens hingst till foder
90. Ur den gyllne fodervackan,
Utur asken, gjord av koppar,
Skrädat bröd och renad kornsäd,
Giv den kokat sommarvete,
Sommarråg, av stampen krossad!
 »Led därefter mågens fåle
Till den allra bästa krubban,
Upp till den förnämsta platsen,
Allra längst i boskapsgården;
Fastbind mågens raska fåle
100. Med den sköna, gyllne kedjan
Vid den järnbesmidda kroken,
Invid stolpen, gjord av masur;
Ställ för mågens vackra fåle
Fram en rågad kappe havre,
Blomsterhö en annan kappe,
Och en tredje kappe agnar!
 »Borsta mågens vackra fåle
Med den vita valross-skraparn,
Utan att ett hår må krökas,
110. Eller vackra taglet lossna;