Den här sidan har korrekturlästs
§ §
366
Sång 23.
Gå att ladugården sköta,
För åt kreaturen foder,
Ren din svärmors ko hörs råma,
Ren din svärfars fåle gnäggar,
Svågerns ko på klaven knycker,
Och hans hustrus kviga bölar
Efter den, som hö skall giva,
Den som klöver strör i krubban.
»Vandra nedböjd genom tågen,
150. Lutad genom ladugården,
Mata kreaturen vänligt,
Fodra varsamt fårahjorden,
Strö för korna halm i båset,
Giv de sjukas kalvar dricka,
Valda strån åt varje fåle,
Och det fina hö’t åt lammen;
Driv ej svinen vresigt undan,
Stöt ej grisarna med foten,
Frambär hon åt svinahjorden,
160. Mata grisarna ur tråget!
»Vila ej i ladugården,
Vräk dig ej i boskapskätten!
När du skött om ladugården,
Sörjt för hela boskapshjorden,
Skynda genast då tillbaka,
Snabb som stormen in i stugan!
Där har barnet börjat gråta
Späde gossen i sitt täcke;
Icke kan den arme tala,
170. Icke har han ord att säga
För åt kreaturen foder,
Ren din svärmors ko hörs råma,
Ren din svärfars fåle gnäggar,
Svågerns ko på klaven knycker,
Och hans hustrus kviga bölar
Efter den, som hö skall giva,
Den som klöver strör i krubban.
»Vandra nedböjd genom tågen,
150. Lutad genom ladugården,
Mata kreaturen vänligt,
Fodra varsamt fårahjorden,
Strö för korna halm i båset,
Giv de sjukas kalvar dricka,
Valda strån åt varje fåle,
Och det fina hö’t åt lammen;
Driv ej svinen vresigt undan,
Stöt ej grisarna med foten,
Frambär hon åt svinahjorden,
160. Mata grisarna ur tråget!
»Vila ej i ladugården,
Vräk dig ej i boskapskätten!
När du skött om ladugården,
Sörjt för hela boskapshjorden,
Skynda genast då tillbaka,
Snabb som stormen in i stugan!
Där har barnet börjat gråta
Späde gossen i sitt täcke;
Icke kan den arme tala,
170. Icke har han ord att säga
