Den här sidan har korrekturlästs
§ §
368
Sång 23.
Om på bordet damm sig lägrat,
Stoft sig samlat har vid fönstren,
Bör det viftas bort med vingen,
Torkas med en fuktig dammmduk,
Att ej dammet kring må flyga,
Stoftet stiga upp mot taket.
»Sopa sotet ock från taket,
Stryk det även bort från muren,
Glöm ej därvid ugnens stolpe,
210. Minns därjämte takets sparrar,
Att man trivas kan i stugan,
Vet sig bo i mänskoboning!
»Hör o jungfru, vad jag säger,
Vad jag säger, vad jag talar!
Rör dig aldrig utan klädning,
Stöka icke utan linne,
Gå ej utan duk på halsen,
Utan skor på dina fötter:
Sådant gör din make ledsen,
220. Kan din unge man förtörna!
»Omsorgsfullt du bör bevara
Rönnarna, som stå på gården!
Helig rönnen är på gården,
Helig varje kvist i rönnen,
Heligt lövet i dess kvistar,
Bären heligast av alla,
Medelst vilka jungfrun rådes,
Värnlöst barn en ledning gives,
Hur hon skall sin man behaga,
230. Vinna unge makens hjärta.
Stoft sig samlat har vid fönstren,
Bör det viftas bort med vingen,
Torkas med en fuktig dammmduk,
Att ej dammet kring må flyga,
Stoftet stiga upp mot taket.
»Sopa sotet ock från taket,
Stryk det även bort från muren,
Glöm ej därvid ugnens stolpe,
210. Minns därjämte takets sparrar,
Att man trivas kan i stugan,
Vet sig bo i mänskoboning!
»Hör o jungfru, vad jag säger,
Vad jag säger, vad jag talar!
Rör dig aldrig utan klädning,
Stöka icke utan linne,
Gå ej utan duk på halsen,
Utan skor på dina fötter:
Sådant gör din make ledsen,
220. Kan din unge man förtörna!
»Omsorgsfullt du bör bevara
Rönnarna, som stå på gården!
Helig rönnen är på gården,
Helig varje kvist i rönnen,
Heligt lövet i dess kvistar,
Bären heligast av alla,
Medelst vilka jungfrun rådes,
Värnlöst barn en ledning gives,
Hur hon skall sin man behaga,
230. Vinna unge makens hjärta.
