Den här sidan har korrekturlästs
§ §
371
Sång 23.
Eljest kan din svärfar mena
Och din svärmor tro och tänka,
Att du suckar så av ledsnad,
Att du kvider av bekymmer!
»Sikta mjölet snabbt, behändigt,
Bär det på ett lock i stugan,
Börja sedan raskt att baka,
Knåda degen med all omsorg,
Så ej mjöl blir kvar i klimpar,
300. Delvis blott i degen blandas.
»Ser du vattsån tom och lutad,
Tag då sån på dina skuldror,
Stick en stäva under armen
Och begiv dig efter vatten.
Vackert bör du vattsån bära
På din såstångs ena ända;
Kom lik stormen sen tillbaka,
Ila med en vårvinds snabbhet,
Utan att med vattnet dröja,
310. Att vid brunnen längre stanna,
Eljest kan din svärfar mena
Och din svärmor tro och tänka,
Att din bild du där betraktar,
Speglar dig med stor beundran,
Ser din friskhet uti vattnet,
Uti brunnens djup din fägring!
»Går du efter ved på gården,
Att ur traven klabbar draga,
Släng ej undan något vedträd,
320. Om också av asp det vore!
Och din svärmor tro och tänka,
Att du suckar så av ledsnad,
Att du kvider av bekymmer!
»Sikta mjölet snabbt, behändigt,
Bär det på ett lock i stugan,
Börja sedan raskt att baka,
Knåda degen med all omsorg,
Så ej mjöl blir kvar i klimpar,
300. Delvis blott i degen blandas.
»Ser du vattsån tom och lutad,
Tag då sån på dina skuldror,
Stick en stäva under armen
Och begiv dig efter vatten.
Vackert bör du vattsån bära
På din såstångs ena ända;
Kom lik stormen sen tillbaka,
Ila med en vårvinds snabbhet,
Utan att med vattnet dröja,
310. Att vid brunnen längre stanna,
Eljest kan din svärfar mena
Och din svärmor tro och tänka,
Att din bild du där betraktar,
Speglar dig med stor beundran,
Ser din friskhet uti vattnet,
Uti brunnens djup din fägring!
»Går du efter ved på gården,
Att ur traven klabbar draga,
Släng ej undan något vedträd,
320. Om också av asp det vore!
