Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/376

Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

372


Sång 23.

Nedsänk sen din börda sakta,
Utan alltför mycket buller,
Eljest kan din svärfar mena
Och din svärmor tro och tänka,
Att du slängt den ner i ondska,
Att förtretad så du väsnar!
 »När du dig beger i boden,
När du går att mjöl dig hämta,
Slå då ej dig ner i boden,
330. Stanna icke kvar på gården,
Eljest kan din svärfar mena,
Och din svärmor tro och tänka,
Att du delar mjöl åt andra,
Skänker det åt bygdens gummor!
 »När du börjar kärlen skura,
När du tvättar dina bunkar,
Skölj var kanna med sitt handtag,
Stopen intill bottenranden,
Skålarna och deras bräddar,
340. Skedarna, och glöm ej skaften!
Räkning håll på dina skedar,
Hav på dina käril reda,
Att ej hundar dem må släpa,
Eller kattor bort dem bära,
Fåglarna dem undansnappa,
Barnen hit och dit dem kringströ;
Barn i byn tillräckligt finnas,
Många huvu’n små i gården,
Vilka undansläpa stopen
350. Och förskingra dina skedar!