Den här sidan har korrekturlästs
§ §
392
Sång 24.
När en solskensdag då kommer,
För din jungfru ut på ängen,
Lyssna då hur höet väser,
Hur vid slagen gräset viner,
Huru ängens starrgräs susar,
Blomsterhö’t i fallet fräser,
Se hur markens tuvor jämnas,
Lövträdsskotten nederfalla!
»När en annan dag är kommen,
60. Framtag då den raka skottspoln,
Gör en duglig vävskedsklove,
En ordentlig, prydlig vävbom,
Snickra även vackra trampträd,
Skaffa alla vävnadsredskap,
Låt i vävstoln jungfrun stiga,
Gripa tag i vävskedskloven:
Då skall hennes vävsked ljuda,
Vävstoln gällt och högljutt klappa,
Bullret ut i byn skall höras,
70. Slamret skall förnimmas vida.
Spörja skola bygdens gummor,
Kvinnorna i nejden fråga:
»Vem är det, som nu hörs väva?»
Och då passar sig att svara:
»Det min älskling är, som väver,
Hon, mitt hjärtas vän, som slamrar!
Slogo lyckor in i väven,
Släppte skeden sina tenar?»
— »Lyckor slogo ej i väven,
80. Skeden inga tenar släppte,
För din jungfru ut på ängen,
Lyssna då hur höet väser,
Hur vid slagen gräset viner,
Huru ängens starrgräs susar,
Blomsterhö’t i fallet fräser,
Se hur markens tuvor jämnas,
Lövträdsskotten nederfalla!
»När en annan dag är kommen,
60. Framtag då den raka skottspoln,
Gör en duglig vävskedsklove,
En ordentlig, prydlig vävbom,
Snickra även vackra trampträd,
Skaffa alla vävnadsredskap,
Låt i vävstoln jungfrun stiga,
Gripa tag i vävskedskloven:
Då skall hennes vävsked ljuda,
Vävstoln gällt och högljutt klappa,
Bullret ut i byn skall höras,
70. Slamret skall förnimmas vida.
Spörja skola bygdens gummor,
Kvinnorna i nejden fråga:
»Vem är det, som nu hörs väva?»
Och då passar sig att svara:
»Det min älskling är, som väver,
Hon, mitt hjärtas vän, som slamrar!
Slogo lyckor in i väven,
Släppte skeden sina tenar?»
— »Lyckor slogo ej i väven,
80. Skeden inga tenar släppte,
