Den här sidan har korrekturlästs
§ §
395
Sång 24.
Skulle svåra stunder komma,
Gripes jungfrun utav ledsnad,
Stick din brunte då i redet
Eller ispänn vita skimmeln,
För då jungfrun till sin fader,
Hem till moderns kända stugor!
»Icke må du denna duva,
Denna vita, vackra fågel
Som en tjänarinna hälla,
150. Som ett legohjon behandla,
Neka att gå ner i källarn,
Eller att besöka boden!
Aldrig hon i fadershemmet,
I sin vackra moders gårdar
Hållits som en tjänarinna,
Som ett legohjon behandlats,
Nekats att gå ner i källarn,
Eller att besöka boden;
Ständigt skar hon vetebrödet,
160. Hade uppsikt över äggen,
Sysslade i mjölksåns närhet,
Närmast invid ölets tunna,
Upplät boden varje morgon,
Låste loften varje afton.
»Unge brudgum, vackre yngling,
Männers stöd, du sköne fästman!
Om du jungfrun väl behandlar,
Skall du själv emottas vänligt,
När din svärfar du besöker,
170. Till din svärmors gårdar kommer:
Gripes jungfrun utav ledsnad,
Stick din brunte då i redet
Eller ispänn vita skimmeln,
För då jungfrun till sin fader,
Hem till moderns kända stugor!
»Icke må du denna duva,
Denna vita, vackra fågel
Som en tjänarinna hälla,
150. Som ett legohjon behandla,
Neka att gå ner i källarn,
Eller att besöka boden!
Aldrig hon i fadershemmet,
I sin vackra moders gårdar
Hållits som en tjänarinna,
Som ett legohjon behandlats,
Nekats att gå ner i källarn,
Eller att besöka boden;
Ständigt skar hon vetebrödet,
160. Hade uppsikt över äggen,
Sysslade i mjölksåns närhet,
Närmast invid ölets tunna,
Upplät boden varje morgon,
Låste loften varje afton.
»Unge brudgum, vackre yngling,
Männers stöd, du sköne fästman!
Om du jungfrun väl behandlar,
Skall du själv emottas vänligt,
När din svärfar du besöker,
170. Till din svärmors gårdar kommer:
