Den här sidan har korrekturlästs
§ §
38
Sång 3.
Pisa-bergets träd jag känner,
Furorna på Hornas klippa;
Stora träd bär Pisa-berget,
Hornas klippa höga furor.
»Trenne svåra forsar finnas,
Trenne stora, vida sjöar,
Trenne höga berg därjämte
Under detta himlafäste:
Hälläpyörä uti Häme,
180. Kaatrakoski i Karelen;
Ingen har mot Vuoksi uppgått,
Ingen Imatra besegrat.»
Sade gamle Väinämöinen:
»Barnakunskap, kvinnoinsikt,
Ej en skäggprydd hjältes visdom,
Icke ens den gifte mannens!
Sjung mig djupa ursprungskväden,
Om evärdeliga ämnen!»
Nu den unge Joukahainen
190. Yttrade ett ord och sade:
»Finkens ursprung väl jag känner,
Vet att finken är en fågel,
Och den gröna orm ett kräldjur,
Och en fisk i vattnet gärsen;
Känner ock att järn är härdigt,
Att den svarta mull är bitter
Och det heta vatten plågsamt,
Samt att elden häftigt bränner.
»Vatten är äldst bland läkemedel,
200. Forsens skum bland trolldomssalvor;
Furorna på Hornas klippa;
Stora träd bär Pisa-berget,
Hornas klippa höga furor.
»Trenne svåra forsar finnas,
Trenne stora, vida sjöar,
Trenne höga berg därjämte
Under detta himlafäste:
Hälläpyörä uti Häme,
180. Kaatrakoski i Karelen;
Ingen har mot Vuoksi uppgått,
Ingen Imatra besegrat.»
Sade gamle Väinämöinen:
»Barnakunskap, kvinnoinsikt,
Ej en skäggprydd hjältes visdom,
Icke ens den gifte mannens!
Sjung mig djupa ursprungskväden,
Om evärdeliga ämnen!»
Nu den unge Joukahainen
190. Yttrade ett ord och sade:
»Finkens ursprung väl jag känner,
Vet att finken är en fågel,
Och den gröna orm ett kräldjur,
Och en fisk i vattnet gärsen;
Känner ock att järn är härdigt,
Att den svarta mull är bitter
Och det heta vatten plågsamt,
Samt att elden häftigt bränner.
»Vatten är äldst bland läkemedel,
200. Forsens skum bland trolldomssalvor;
