Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/58

Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

54


Sång 4.

Brodern spörjer då vid ledet,
Där han täljer på sin loka:
»Varför gråter du, min syster,
Stackars syster, unga jungfru?»
 »Har jag icke skäl att gråta.
Sorger som mitt sinne trycka?
Därför sörjer jag, o broder,
Därför gråter jag och klagar:
Ringen fallit från mitt finger.
60. Pärlorna jag fällt från halsen,
Gyllne ringen från mitt finger,
Silverpärlorna från halsen.»
 Systern spörjer ifrån stugan,
Där hon väver gyllne gördlar:
»Varför gråter du, min syster,
Stackars syster, unga jungfru?»
 »Har jag icke skäl att gråta,
Sorger, som mitt sinne trycka?
Därför sörjer jag, o syster,
70. Därför gråter jag och klagar:
Guldet fallit från mitt änne,
Silversmyckena från håret,
Blåa banden från min panna,
Röda snodderna från hjässan.»
 Modern, som på bodens trappa
Skummar grädde, spörjer slutligt:
»Varför gråter du, min dotter,
Stackars dotter, unga jungfru?»
 »O min moder, som mig burit,
80. Du min hulda fostrarinna,