Den här sidan har korrekturlästs
§ §
84
Sång 6.
Och sitt armborst upp han spände,
Drog dess hake utav koppar
Upp emot det vänstra knäet,
Höll i öglan högra foten;
Tog en fjädrad pil ur kogret,
Det med trenne skinn beklädda,
Tog den starkaste av pilar,
Valde ut det bästa skaftet,
Lade den i stockens ränna,
150. Tätt intill den snodda strängen.
Nu han stöder starka bågen
Mot sin ena, högra axel,
Gör sig redo till att skjuta,
Att sin pil mot Väinö sända:
Yttrar härvid själv och säger:
»Nu slå till, du björkträdstrissa,
Rygg av tall, stöt väl tillbaka,
Snodda sträng, slå från med styrka!
I den mån sig handen sänker,
160. Må sig pilen uppåt höja;
I den mån som handen höjes,
Må sig pilen nedåt sänka!»
Ned han trycker bågens pinne,
Skjuter av den första pilen;
Alltför högt dock flyger denna,
Över huvudet, mot himlen,
In bland fästets spridda skyar,
Bland dess vittkringdrivna strömoln.
Sorglöst vidare han skjuter,
170. Lossar av den andra pilen;
Drog dess hake utav koppar
Upp emot det vänstra knäet,
Höll i öglan högra foten;
Tog en fjädrad pil ur kogret,
Det med trenne skinn beklädda,
Tog den starkaste av pilar,
Valde ut det bästa skaftet,
Lade den i stockens ränna,
150. Tätt intill den snodda strängen.
Nu han stöder starka bågen
Mot sin ena, högra axel,
Gör sig redo till att skjuta,
Att sin pil mot Väinö sända:
Yttrar härvid själv och säger:
»Nu slå till, du björkträdstrissa,
Rygg av tall, stöt väl tillbaka,
Snodda sträng, slå från med styrka!
I den mån sig handen sänker,
160. Må sig pilen uppåt höja;
I den mån som handen höjes,
Må sig pilen nedåt sänka!»
Ned han trycker bågens pinne,
Skjuter av den första pilen;
Alltför högt dock flyger denna,
Över huvudet, mot himlen,
In bland fästets spridda skyar,
Bland dess vittkringdrivna strömoln.
Sorglöst vidare han skjuter,
170. Lossar av den andra pilen;
