Den här sidan har korrekturlästs
§ §
106
Sång 31.
Och till stängel växa hunnit,
Till en stjälk som stadga vunnit,
Må dock intet ax sig bilda,
Ej ett korn i toppen frodas!»
Untamo, den vrånge mannen,
Vandrar ut att se på sveden,
Som Kalervo-sonen huggit,
Som den nye trälen nedfällt:
Föga lik en sved är sveden,
300. Olik verket av en yngling.
Untamoinen överlägger:
»Härtill passar han ej heller:
Fällt han har min bästa stockskog,
Har förstört mitt grövsta timmer!
Ej jag vet till vad han duger,
Till vad värv han kan begagnas;
Kanske att ett stängsel bygga?» —
Och han ställs att bygga stängslet.
Kullervo, Kalervo-sonen,
310. Börjar bygga gärdesgården,
Och de högsta furustammar
Radar han ihop som gärdsel,
Odemarkens grövsta granar
Tager han till gärdsgårdsstörar,
Vrider vidjebanden stadigt
Av de allra längsta rönnar,
Bygger stängslet utan ingång,
Gärdesgården utan öppning,
Tager däruppå till orda,
320. Yttrar själv och säger detta:
Till en stjälk som stadga vunnit,
Må dock intet ax sig bilda,
Ej ett korn i toppen frodas!»
Untamo, den vrånge mannen,
Vandrar ut att se på sveden,
Som Kalervo-sonen huggit,
Som den nye trälen nedfällt:
Föga lik en sved är sveden,
300. Olik verket av en yngling.
Untamoinen överlägger:
»Härtill passar han ej heller:
Fällt han har min bästa stockskog,
Har förstört mitt grövsta timmer!
Ej jag vet till vad han duger,
Till vad värv han kan begagnas;
Kanske att ett stängsel bygga?» —
Och han ställs att bygga stängslet.
Kullervo, Kalervo-sonen,
310. Börjar bygga gärdesgården,
Och de högsta furustammar
Radar han ihop som gärdsel,
Odemarkens grövsta granar
Tager han till gärdsgårdsstörar,
Vrider vidjebanden stadigt
Av de allra längsta rönnar,
Bygger stängslet utan ingång,
Gärdesgården utan öppning,
Tager däruppå till orda,
320. Yttrar själv och säger detta:
