Sida:Kalevala (Collan) 1922 senare delen.djvu/111

Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

107


Sång 31.
»Den som ej likt fågeln flyger,
Som ej tvenne vingar äger,
Överstiger ej det stängsel,
Som Kalervo-sonen upprest!»
 Untamoinen råkar komma
Att beskåda gärdesgården,
Som Kalervo-sonen uppfört,
Den i kriget fångne trälen:
Utan öppning fann han stängslet,
330. Utan port och utan ingång,
Och i jordens sköte grundat,
Sträckte det sig upp till molnen.
 Och han yttrar då och säger:
»Ej till detta värv han passar!
Byggt är stängslet utan ingång,
Utan led är gärdesgården,
Upp till himlen har han rest det,
Sträckt det ända upp till molnen;
Jag kan ej däröver komma,
340. Ser en genomgång ej heller;
Ej jag vet till vad han duger,
Vilket värn han kunde sköta;
Kanske kunde råg han tröska?» —
Och att tröska råg han sändes.
Kullervo, Kalervo-Sonen
Giver sig åstad att att sådor,
Rågen tröskar han til sådor,
Halmen bultar han till agnar.
 Värden själv till stallet nalkas,
350. Kommer för att undersöka