Den här sidan har korrekturlästs
§ §
110
Sång 32.
Bakar nu ett bröd åt herden,
Gräddar själv en diger bulle,
Havre underst, vete överst,
I dess mitt en sten hon lägger.
Smör hon smörjer över brödet,
Stryker flott uppå dess yta,
Giver detta bröd åt trälen,
Räcker honom det som vägkost,
Föreskriver själv därjämte,
30. Yttrar dessa ord och säger:
»Detta bör ej förr du äta,
Än till skogen hjorden hunnit!
IImarinens gårdsvärdinna
Sände nu sin hjord på bete,
Hov sin röst och tog till orda,
Talade och sade detta:
Sånger för
boskapshjorden.
v. 37—542.
»Ut i skog min hjord jag sänder,
Bort bland lundens snår min boskap,
I en asplund mina mjölkkor,
40. I en björklund hela driften,
Att därute hull förvärva,
Att en ökad fetma vinna
I de öppna svedjelunder,
I de vida lövskogsnejder,
Uppå björkbevuxna höjder,
Uti aspbevuxna dälder,
Uti gyllne furuskogar,
Silvergråa ödemarker!
»Höge Jumala, förhindra,
50. Avböj, skapare, du starke,
Gräddar själv en diger bulle,
Havre underst, vete överst,
I dess mitt en sten hon lägger.
Smör hon smörjer över brödet,
Stryker flott uppå dess yta,
Giver detta bröd åt trälen,
Räcker honom det som vägkost,
Föreskriver själv därjämte,
30. Yttrar dessa ord och säger:
»Detta bör ej förr du äta,
Än till skogen hjorden hunnit!
IImarinens gårdsvärdinna
Sände nu sin hjord på bete,
Hov sin röst och tog till orda,
Talade och sade detta:
Sånger för
boskapshjorden.
v. 37—542.
»Ut i skog min hjord jag sänder,
Bort bland lundens snår min boskap,
I en asplund mina mjölkkor,
40. I en björklund hela driften,
Att därute hull förvärva,
Att en ökad fetma vinna
I de öppna svedjelunder,
I de vida lövskogsnejder,
Uppå björkbevuxna höjder,
Uti aspbevuxna dälder,
Uti gyllne furuskogar,
Silvergråa ödemarker!
»Höge Jumala, förhindra,
50. Avböj, skapare, du starke,
