Sida:Kalevala (Collan) 1922 senare delen.djvu/121

Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

117


Sång 32.
Res dig, milda mö, ur källan,
Höj ur dyn ditt fagra anlet!
Medtag vatten utur källan
Och bestänk därmed min boskap,
Så att hjorden må förskönas,
Att värdinnans boskap frodas,
Utan tillkomst av värdinnan,
Utan eftersyn av dejan,
Den odugliga värdinnan
240. Och den efterlåtna dejan.
 »Mielikki, du skogsvärdinna,
Hjordens mor med öppna handen!
Skicka nu din längsta tärna,
Sänd din bästa tjänarinna
Ut att valla mina hjordar,
Taga vård om boskapsdriften
Under denna länga sommar,
Denna skaparns varma årstid,
Som oss Jumala förunnat,
250. Som den nådige förlänat!
 »Tellervo, du Tapios tärna,
Skogens dotter, fet och fyllig,
Len om linnet, fin om fållen,
Med de sköna, gyllne lockar,
Du, som hjordarna beskyddar,
Som värdinnans boskap vårdar
Uti Metsola det ljuva,
I det trägna Tapiola:
Sköt på bästa sätt om hjorden,
260. Vårda omsorgsfullt min boskap!