Den här sidan har korrekturlästs
§ §
129
Sång 33.
Ner på smedens boskapsherde,
På den arme herdegossen,
Ej på Ilmarinens stugor,
Och ej alls uppå värdinnan!
Ganska gott har hon att leva,
Vetebröd hon kan sig skära,
Kan piråger för sig taga,
Smör hon breda kan däröver;
Men den stackars herdegossen
30. Får en torkad brödkant gnaga,
Knaprar på en havrekaka,
Skär ett bröd, av sådor bakat,
Har ett halmbröd till förtäring,
Biter i ett bröd av tallbark,
Dricker ur sin riva vatten,
Från den sanka tuvan samlat.»
»Skrid, o sol! Sjunk, vetebulle!
Svinn, du tid, som Gud förlänat!
Sänk dig ned, o sol, i granskog,
40. Vetebröd, gå ned i lunden,
Skynda bort i enrissnåret,
Fly och göm dig bakom alar,
Låt till hemmet herden styra,
Där han får på smöret smaka,
Bryta sig ett stycke kornbröd,
Sönderskära varma bullar!»
Under tiden har värdinnan,
Medan herden detta sjunger,
Medan Kullervoinen kväder,
50. Låtit smöret väl sig smaka,
På den arme herdegossen,
Ej på Ilmarinens stugor,
Och ej alls uppå värdinnan!
Ganska gott har hon att leva,
Vetebröd hon kan sig skära,
Kan piråger för sig taga,
Smör hon breda kan däröver;
Men den stackars herdegossen
30. Får en torkad brödkant gnaga,
Knaprar på en havrekaka,
Skär ett bröd, av sådor bakat,
Har ett halmbröd till förtäring,
Biter i ett bröd av tallbark,
Dricker ur sin riva vatten,
Från den sanka tuvan samlat.»
»Skrid, o sol! Sjunk, vetebulle!
Svinn, du tid, som Gud förlänat!
Sänk dig ned, o sol, i granskog,
40. Vetebröd, gå ned i lunden,
Skynda bort i enrissnåret,
Fly och göm dig bakom alar,
Låt till hemmet herden styra,
Där han får på smöret smaka,
Bryta sig ett stycke kornbröd,
Sönderskära varma bullar!»
Under tiden har värdinnan,
Medan herden detta sjunger,
Medan Kullervoinen kväder,
50. Låtit smöret väl sig smaka,
9 — Kalevala. II.
