Den här sidan har korrekturlästs
§ §
196
Sång 39.
I ett vattenfall den andra
Och i hemmets berg den tredje.»
Sade gamle Väinämöinen:
»Smed, du gode vän och broder!
Låtom oss till Pohja fara,
Sökom där att Sampo taga!
Byggom oss en väldig farkost,
Dit vi kunna Sampo bringa,
Undanskaffa granna locket
30. Ifrån Pohja-hälleberget,
Ut ur kopparklippans inre,
Från de nio låsens stängsel.»
Sade smeden lIlmarinen:
»Säkrare till lands är färden;
Lempo gånge ut på havet,
Döden ut på vida fjärdar!
Stormen skulle där oss kasta,
Vädret hit och dit oss vräka;
Våra fingrar bleve åror,
40. Våra flata händer styren.»
Sade gamle Väinämöinen:
»Säkrare till lands är färden,
Säkrare, men mer besvärlig,
Därtill även mera krokig.
Båten har sin fröjd på vattnet,
Skeppets lust det är att ila,
Att gå fram på vida vatten,
Att de öppna fjärdar följa,
När det vaggas fram av blåsten,
50. När det bort av böljor bäres,
Och i hemmets berg den tredje.»
Sade gamle Väinämöinen:
»Smed, du gode vän och broder!
Låtom oss till Pohja fara,
Sökom där att Sampo taga!
Byggom oss en väldig farkost,
Dit vi kunna Sampo bringa,
Undanskaffa granna locket
30. Ifrån Pohja-hälleberget,
Ut ur kopparklippans inre,
Från de nio låsens stängsel.»
Sade smeden lIlmarinen:
»Säkrare till lands är färden;
Lempo gånge ut på havet,
Döden ut på vida fjärdar!
Stormen skulle där oss kasta,
Vädret hit och dit oss vräka;
Våra fingrar bleve åror,
40. Våra flata händer styren.»
Sade gamle Väinämöinen:
»Säkrare till lands är färden,
Säkrare, men mer besvärlig,
Därtill även mera krokig.
Båten har sin fröjd på vattnet,
Skeppets lust det är att ila,
Att gå fram på vida vatten,
Att de öppna fjärdar följa,
När det vaggas fram av blåsten,
50. När det bort av böljor bäres,
