Sida:Kalevala (Collan) 1922 senare delen.djvu/25

Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

21


Sång 26.
Att han kan förbi dig styra,
Färdas fritt på sidan om dig!»
 Örnen dessa ord då svarar,
Väser fram dem ur sitt eldgap:
»Väg jag lämna vill åt vandrarn,
Främst likväl åt Lemminkäinen,
Att sig i mitt gap förfoga,
In i denna strupe styra;
Därigenom leder vägen,
480. Den du gärna kan få vandra
Bort till långa bröllopsfester,
Till evinnerliga gillen!»
 Rädd är icke Lemminkäinen,
Blir ej mycket brydd av detta,
Börjar leta i sin ficka,
I sin lilla läderväska;
Ut han tager orrens fjädrar,
Gnider fjädrarna till smulor
Mellan sina bägge händer,
490. Sina tio fingrars fogning;
Därav bliver då en orrskock,
Föds en flock av tjäderhonor,
Som i örnens mun han jagar,
In i gapet på den glupske,
In i svalget, fullt av lågor,
I den grymma fågelns käftar;
Så han härifrån sig redde,
Undkom så den första dagen.
 Och han slog sin häst med piskan,
500. Gav ett slag med pärlesnärten,