Sida:Kalevala (Collan) 1922 senare delen.djvu/308

Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

304


Sång 46.

Månne han på halmen föddes,
Växte upp på bastugolvet?»
 Nu den gamle Väinämöinen
Tog till orda själv och sade:
Björnens
ursprung.
v. 355—458.

»Otso föddes ej på halmen,
Ej på agnar i en ria;
Där är Otso född och boren,
Där är honungstassen fostrad:
Nära månen, invid solen,
360. Uppå Karlavagnens skuldror,
Uti luftens jungfrurs närhet,
Hos naturens sköna döttrar.
 »Gick vid luftens rand en jungfru,
Vandrade vid himlens navle,
Utmed kanten av en molnsky,
Långsmed himlafästets gränser,
Klädd i himmelsblåa strumpor,
Uti brokig fotbeklädnad,
Bar en korg med ull i handen,
370. Höll en hårask under armen.
Ullen fällde hon i vattnet,
Släppte håret ner i vågen;
Detta skvalpades av vinden,
Gungades av vädrets fläktar,
Vaggades av vattnets ångor,
Drevs av vågor upp mot stranden
Av den saftuppfyllda skogen,
Av den honungsrika udden.
 »Mielikki, den väna skogsfrun,
380. Tapiolas trägna kvinna,