Den här sidan har korrekturlästs
§ §
356
Sång 50.
Närde sig med sköna fiskar,
Födde sig med bröd av tallbark,
Men förtärde aldrig hönsägg,
Ägg av höns, dem hanen nalkats,
Åt ej kött av någon tacka,
Som en bagge kommit nära.
Av sin mor hon sänds att mjölka,
Men att mjölka går hon icke,
Yttrar dessa ord och säger:
30. »Ingen jungfru, som mig liknar,
Vidrör juvren av en mjölkko,
Som ej varit skygg för tjurar,
Då ej mjölk av kvigor vinnes,
Eller står att få av kalvar.»
Av sin far hon bjöds i släden,
Steg dock ej i hingstens släde;
Stoet spändes för av brodern,
Men hon yttrade och sade:
»Ej jag sätter mig i släden —
40. Ty bland hingstar stoet varit —
Då ej fålar släden draga,
Eller fölen därmed mäkta.»
Mariatta, vackra barnet,
Som i ständig kyskhet levat,
Vänligt nickande åt alla,
Blygsamt prydd av rika flätor,
Sänds att valla boskapshjorden,
Följer fåren ut på marken.
Fåren gingo över kullen,
50. Lammen över bergets höjder,
Födde sig med bröd av tallbark,
Men förtärde aldrig hönsägg,
Ägg av höns, dem hanen nalkats,
Åt ej kött av någon tacka,
Som en bagge kommit nära.
Av sin mor hon sänds att mjölka,
Men att mjölka går hon icke,
Yttrar dessa ord och säger:
30. »Ingen jungfru, som mig liknar,
Vidrör juvren av en mjölkko,
Som ej varit skygg för tjurar,
Då ej mjölk av kvigor vinnes,
Eller står att få av kalvar.»
Av sin far hon bjöds i släden,
Steg dock ej i hingstens släde;
Stoet spändes för av brodern,
Men hon yttrade och sade:
»Ej jag sätter mig i släden —
40. Ty bland hingstar stoet varit —
Då ej fålar släden draga,
Eller fölen därmed mäkta.»
Mariatta, vackra barnet,
Som i ständig kyskhet levat,
Vänligt nickande åt alla,
Blygsamt prydd av rika flätor,
Sänds att valla boskapshjorden,
Följer fåren ut på marken.
Fåren gingo över kullen,
50. Lammen över bergets höjder,
