§ §
396
en vävnad av guld och silver: 4. 136—154; 24. 82; 25. 583; 41. 104; 48. 134.
Remunen (»den stojande»), humlans fader: 20. 143.
Ruotus (Herodes): 50. 219—277.
Rutja, Norge, norska Lappmarken. — Rutjas fors: 12. 463; 17. 233, 423, 570.
Saarelainen (av saari, ö), öbo; binamn för Lemminkäinen eller Ahti: 11. 3 m. fl.
Saari (ön), Kyllikkis hemvist: 11. 21—319.
Sampo, det underting som av Ilmarinen förfärdigades åt Pohjola och som sedermera blev föremålet för striden mellan Pohjola och Kalevala: 1. 45, 47; 7. 311—348; 10. 210, 233, 261—266, 271—276, 281—438; 501—510; 15. 82; 19. 38; 38. 303, 311; 39. 5, 9, 13, 26, 28, 61, 387, 395; 42. 39—442; 43. 21, 210—391; 45. 5. — Jfr Castrén, Finsk Mythologi, pag. 270—276.
Sampsa, Sämpsä, binamn för Pellervoinen.
Saragården, Saraoja och
Sariola, (sannolikt av sara, starrgräs, och enligt denna härledning betecknande en »starrbevuxen nejd»), binamn för Pohjola, oftast med epitetet »det skumma» (summa) eller »det starka» (sanka): 7. 114, 368; 8. 20; 10. 52 ff. 18. 6, 198, 266, 480; 20. 10, 118, 516; 21. 2, 20, 280, 420, 424; 26. 280, 350, 362; 27. 12; 39. 12, 64; 40. 294; 43. 382; 45. 92, 100. — Sariolasundet: 20. 44, 64, 483.
Savo, Savolaks: 35. 352; 48. 257.
Simaholmen: 18. 550, 558, 602, 623; samt
Simasunden: 18. 445; 24. 501; omnämnas vid skildringen av Ilmarinens färder till och från Pohjola.
Sinetär (av sini, blå, blåfärg), kvinnlig gudomlighet, biträdande vid färgning; nämnd jämte Kankahatar: 25. 427.
Sotkottaret (andens döttrar), ändernas skyddsgudinnor, uppehållande sig vid vassbevuxna stränder och beprisade för sitt långa hår, vilket de ansa med silverborste: 41. 143—148.
