Sida:Kalevala (Collan) 1922 senare delen.djvu/58

Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

54


Sång 28.

Ofta enarna på sandmon
Kvistas av till gärdsgårdsstörar.
 »Om du blir en björk i dälden,
Eller ock en al i lunden,
Skall fördärvet dock dig drabba,
Ofärd även där dig möta:
Ofta nog en björk i dälden
Blir till klabbar sönderhuggen,
Ofta bliva lundens alar
210. Fällda ner, då marken svedjas.
 »Gör du dig till bär på backen,
Till ett lingon uppå heden,
Här på egen mark till smultron,
På en annans mark till blåbär,
Skall fördärvet dock dig hinna,
Ofärd även där dig drabba:
Jungfrur skulle då dig plocka,
Tennbriskprydda mör dig taga.
 »Går i havet du som gädda,
220. Som en sik i lugna älven,
Skall dock döden där dig drabba,
Ett olyckligt slut dig hinna:
Ty en yngling, svart som sotet,
Skall sitt nät i vattnet sänka,
Ungfisk upp i noten draga,
Gammal fisk i nätet fånga.
 Gör du dig till ulv i skogen,
Till en björn i ödemarken,
Skall dock ofärd där dig drabba,
230. Även där fördärv dig hinna: