Allmänheten låt Fredrik nedtaga de galgar som blifvit uppresta vid Städerna, för att hindra utbrottet af det missnöje hvarmed folket ansåg de nya stadgarna, hvilka ofta voro obehageliga endast för det de voro nya. De förändringar som skedde häruti emottogos således med bifall, och Fredrik fann öfver allt der han framtågade, dem som hyllade honom.
Seland och Skåne voro de enda landskaper, af hvilka man hade att frukta något motstånd. Att bringa äfven dessa under sin lydnad samlade Fredrik en här, som förstärktes af hjelptroppar ifrån Lybeck. Beledsagad af en flotta, som denna stad utrustat, passerade han lyckligt Stora Bält, och landsatte utan motstånd sina troppar vid Korsör. Christjerns medhållare, som funno sig för svaga att skydda hela Öen, nöjde sig med att försvara de befästade platsarne Köpenhamn och Kallundborg, och Fredrik hade således ingen möda att bemäktiga sig hela det öfriga
