han förmåddes till en utrustning. Lybeck lofvade också att bestå en del af krigsomkostnaden ifall utgången icke skulle bli efter önskan.
Innan något krigståg företogs ville Gustaf försöka om han icke genom löften kunde formå Norby att öfverlemna öen; men Norby, som i det längsta ville vara sjelfständig, afslog alla tillbud. Hären blef derföre sammandragen, och åtta tusen man landsattes på Gottland. Lybecks flotta blockerade Visborg på sjösidan. Gustaf, som hade en beständig välvillja för utlänningar, ehuru de sällan förtjente det företräde han gaf dem, öfverlemnade befälet till Bengt von Melen, som likväl korrt förut gjort ett
anses för tapper, utan äfven visste huru angeläget det var för hans trygghet att bibehålla detta anseende, samtyckte han att antaga Lybeckarnes förslag, utan att meddela det åt Konungen i Dannemark, hvars påstådda rättighet till Gottland han kände.
