fullkomlig fred med Konung Christian, och lofvade att återkalla sina troppar, samt på intet sätt bistå hans fiender. Häri ville likväl hvarken Hertigen af Mecklenburg eller Grefve Christoffer ingå; tvertom de rustade sig till starkare försvar och behöllo tropparna i sin sold. Men då det väntade understödet alldeles uteblef; då det ena efter det andra af deras fästen eröfrades, och de sjelfva omsider ledo en förskräckelig brist i Köpenhamn, der de voro innespärrade, måste de utan vilkor uppgifva Staden åt Konungen, som skänkte dem friheten och gaf en allmän tillgift åt Borgrarne som tagit deras parti. Christian hade nu återvunnit freden i sitt Rike, och genom befordrandet af Religions-förändringen, och en deraf följande indragning af de Andeligas gods och inkomster, förskaffade han sig en makt som hierarkien hindrat hans företrädare att förvärfva, och hvarigenom Dannemark snart uppsteg till ett anseende
Sida:Kalmare unionens historia III.djvu/215
Den här sidan har korrekturlästs
— 215 —
