än någon annan. De flesta sjukdomar äro därför här okända. Men klimatet har en ändå otroligare inverkan. Det förbättrar karaktären.
— Vad för något? utropades det från flera håll.
— Ja, på min heder: Här rosta icke metallerna i luften, och människorna fördärvas icke heller. Här gör den rena atmosfären allting vitt, både sinnet och själarna. Både människor och djur få här ett milt sinnelag. England har nog sina skäl, när det skickar hit sina straffångar. På några år bli de alldeles förändrade.
— Men vad skall det då bli av er, herr Paganel, i detta moraliska klimat, ni, som redan är så god? frågade lady Helena.
— Fullkomligheten själv mylady, svarade Paganel.
Morgonen därpå, själva julaftonen, gåvo de resande sig av i daggryningen. Men hettan var redan då stark. Vid denna tid hade man midsommar i dessa sydliga trakter. Slätterna voro översållade av de härligaste blommor i en otrolig rikedom av olika arter, och man färdades genom lundar av akacior och gummiträd.
Djurlivet var däremot icke så rikt. Om kvällarna tjöto “dingos”, Australiens schakaler, utanför herrarnas uppslagna sovtält, så att de hade svårt att somna. Majoren lyckades skjuta en “jahiru” (jättetrana). Och Robert fångade ett underligt djur, till
