Sida:Kapten Grants barn 1910.djvu/186

Den här sidan har korrekturlästs
182
BARNBIBLIOTEKET SAGA.

fötter voro omlindade med tyg, för att hovslagen icke skulle höras. Glenarvan gav matrosen brevet, och Paganel visade honom på kartan, vilken väg han skulle taga. Var och en tryckte hårt men tyst hans hand, och därpå satte han sporrarna i hästen och började sin farliga färd.

Då han var borta, ställde sig majoren och John Mangles på vakt, medan de övriga sökte skydd i kärran.

Regnet strömmade ned, och stormen ven i trädkronorna, så att det oavbrutet knakade och gnisslade. Då och då störtade till och med ett helt träd brakande till jorden. Och de