Sida:Kapten Grants barn 1910.djvu/47

Den här sidan har korrekturlästs
43
KAPTEN GRANTS BARN.

— En präktig pojke, sade denne, jag skall göra honom till geograf.

Och som John Mangles åtagit sig att göra en sjöman av honom, Glenarvan en man med hjärtat på rätta stället, majoren ville lära honom kallblodighet, lady Helena att bli god och ädel och hans syster att vara tacksam mot sina läromästare, så var det tydligt, att han en dag skulle bli en fulländad gentleman.

Det dröjde nu icke länge, innan Duncan befann sig på det södra halvklotet, och överfarten till Nya världen gick fort och lyckligt.

Paganel delade sin tid mellan studiet av dokumenten, som han till herr Olbinetts förtvivlan bredde ut på alla bord, där denne ville duka, och uppgiften att lära sig spanska. Han hade i Duncans bibliotek hittat några spanska böcker, och som han ägde ett utmärkt gott språkhuvud, hade han föresatt sig att ur dem inhämta så mycken kunskap, att han skulle bli i stånd att samtala med invånarna i Chile.

Den 25 september styrde Duncan in i Magellanska sundet, och Paganel stod största delen av de trettiosex timmar, genomfarten varade, och betraktade de låglänta och sandiga stränderna. Men till sin stora missräkning såg han icke en levande varelse på Patagoniens stränder, och