XIII.
Flere dagar förgingo, under hvilka Cecilia helt och hållet behöll sin sorg för sig själf. Karin led däraf och led dubbelt, emedan hon förstod, hvaraf systerns förtegenhet kom. Mellan de båda systrarna hade nämligen, alltsedan Karins kärleksförbindelse till den unge främlingen inleddes, ett nytt förhållande inträdt. Om Cecilia anade något eller icke, fick Karin aldrig veta. Blott ett kände hon, att hon icke kunde närma sig systern som förr, och dörren mellan de båda flickrummen, hvilken förr alltid stått öppen, var nu oftast stängd. Första gången detta skedde, mindes Karin väl, och därför fann hon, att felet till det missförhållande, hvilket inträdt mellan dem båda, var hennes. Ingenting kunde hon heller göra därvid, ingenting ändra. Att anförtro sin egen hemlighet åt en annan syntes henne vara det omöjligaste af allt. Hennes allena var denna hemlighet, djupt i
